Gå direkt till sidans innehåll Gå direkt till navigering

Etikrådets svar på frågor från Uppdrag granskning

Etikrådet har fått följande frågor från Uppdrag granskning och besvarat dem skriftligt.

I reportaget gör vi en genomgång av aktieinnehavet i AP-fonderna 1-4.  Utgångspunkten är bl.a. sjunde AP-fondens ”svarta lista”. Vi konstaterar att det i grunden finns tre sätt att hantera sitt innehav av aktier som kan anses vara tveksamma ur ett etik och miljöperspektiv: sälja – försöka påverka företagen – inte göra något. AP-fonderna 1-4 väljer normalt de sistnämnda två alternativen. Varför?
Svar: Det stämmer inte att vi skulle arbeta efter alternativen ”försöka påverka företagen – inte göra något”. Vi arbetar efter metoden ”påverka företagen att upphöra med sitt icke-etiska agerande” och ”om det inte går, utesluta/sälja”. Vårt främsta mål är att få till en förändring – det tror vi att vi uppnår bäst genom att vara kvar som ägare i bolaget och arbeta för förändring, att kränkningen upphör och att åtgärder vidtas för att den inte upprepas. Skulle vi hamna i en situation där vi inte ser att vi kan få till stånd en förändring i linje med våra krav kan Etikrådet rekommendera respektive AP-fond att utesluta bolaget från sina investeringar – men det är en sista utväg. Dialogen är Etikrådets viktigaste verktyg för att få företag att agera ansvarsfullt. Dialogerna siktar på att företaget ska ta itu med den dokumenterade kränkningen och upphöra med den. Därutöver vill vi som långsiktiga investerare också se att bolaget genomför åtgärder och upprättar förebyggande system för att undvika framtida kränkningar.
 
Hur ser ni på sjunde AP-fondens ”svarta lista”
Svar: Det är bra att olika investerare arbetar med olika metoder för att påverka bolag. Uteslutning är ett sätt att påverka bolag och det är en metod som vi också använder oss av. Men främst vill vi via dialog påverka ett bolag att upphöra med sitt icke-etiska agerande. Om man säljer sina aktier i ett bolag kan man inte påverka bolag genom att rösta på bolagsstämmor och lägga förslag, s k resolutioner, på bolagsstämmor. I Nordamerika har resolutioner visat sig vara ett effektivt verktyg för att få tillstånd en förändring i bolagen och den möjligheten avsäger man sig från om man säljer sina aktier.
 
AP-fonderna äger aktier i ett drygt trettiotal företag från den ”svarta listan” där man inte arbetar med ”dialog” och heller inte säljer dvs man äger utan att göra något. Hur ser ni på det?
Svar: Det stämmer inte att vi inte gör något. Den etikkonsult som arbetar med vår granskning fortsätter att bevaka och föra en dialog, för vår och andra kunders räkning, med de bolag där kränkningar finns rapporterade men som vi inte själva för tillfället för en direkt dialog med. Det innebär att vi fortsätter att påverka bolagen även om vi inte för en direkt dialog med dem för stunden. Och när vi tar bort bolag från vår lista antingen för att vi har fått till stånd förbättringar eller genom uteslutning, tar vi också upp direkta dialoger med sådana bolag som vi tidigare bevakat och har haft en indirekt dialog med.

 

Följdfrågor: 

Vilka bolag för ni en indirekt dialog med?
Svar: Utöver de direkta dialoger vi för med 13 bolag, för vi även dialog med de 10 bolag vi har uteslutit. De bolag som vi har plockat bort från vår lista som ett led i att de har vidtagit åtgärder bevakas dessutom. Därutöver för vi en indirekt dialog via vår konsults försorg med ett tiotal bolag där kränkningar är bekräftade samt med ett 70-tal bolag där påstådda kränkningar utreds.
 
Vi har valt att inte gå ut med namnen på de bolag vi för en indirekt dialog med, då de återfinns på en lista som inte bara är vår lista exklusivt utan en lista som andra investerare använder sig av. Flera av dessa investerare har valt att inte offentliggöra vilka bolag de för en direkt eller indirekt dialog med. Vi har därför gjort bedömningen att ett offentliggörande inte skulle gagna den indirekta dialogprocessen.
 
Hur går den till?
Svar: De indirekta dialogerna som vår etikkonsult för går till på olika sätt. Dels följer vår etikkonsult upp rapporterade incidenter om kränkning av konventioner via egen informationsinhämtning och via brev, e-post, telefonmöten och/eller fysiska möten med bolaget och andra intressenter för att verifiera sanningshalten och digniteten av en rapporterad incident. Dels bevakar vår etikkonsult de bolag där en incident har verifierats och formulerar då direkta krav på vilka åtgärder bolaget måste vidta i enlighet med bland andra våra etiska investeringsprinciper kring konventionsbrott m m för att ”avfärdas” från etikkonsultens lista. Dessa krav går ut på att företaget ska åtgärda det konkreta problemet samt att arbeta förebyggande för att liknande händelser ej ska inträffa igen.
 
Varför står det inget om denna indirekta dialog i Etikrådets rapport?
Svar: Det står om det i Etikrådets årsrapport för 2007 sid 4.
 
Du skriver ”för er räkning”. Hur går det till när ni ger konsulten i uppdrag att föra en indirekt dialog med något företag?
Svar: Vår etikkonsult arbetar för vår räkning i enlighet med våra anvisningar. De kontaktar bolagen enligt den metod som beskrivs i svaret ovan.
 
Hur rapporteras denna indirekta dialog av till er? Kan vi få se något dokument?
Svar: All kontakt som vår etikkonsult för med olika bolag dokumenteras i deras extranät som vi som kund har tillgång till och kan logga in och ta del av när vi vill. Dessutom får vi löpande uppdateringar på utvecklingen av olika bolag med verifierade incidenter. Vi får även veckovisa rapporter om misstänkta incidenter i ”nya” bolag.
 
Vår konsult har som policy att vara så öppna som det är möjligt att vara utan att det skadar deras möjligheter till att utföra ett professionellt arbete, deras möjligheter till att göra affärer eller riskerar skada tredje man. Det betyder att de inte har några som helst problem att beskriva och visa hur de arbetar, visa sina system och ge en inblick i hur deras kommunikation med bolag och olika intressenter ser ut. Men de kan inte med hänsyn till deras egna möjligheter att nå framgång i olika bolagsfall och med hänsyn till de som arbetar med fallen, hänsyn till bolagen och dess personal, hänsyn till olika myndighetsorganisationer, frivillighetsorganisationer, journalister, experter på miljö och mänskliga rättigheter och andra intressenter lämna ut information, analys och dialoger kring de olika bolagsfallen. Det innebär även att de inte tillåter dokumentering av deras material.