Gå direkt till sidans innehåll Gå direkt till navigering

AP3 är en statlig myndighet som på flera sätt skiljer sig från andra statliga myndigheter bland annat genom att styras av en särskild lag och genom att inneha en självständig ställning i förhållande till regeringen.

AP3s verksamhet är så gott som uteslutande reglerad i lag och regeringen har avsagt sig föreskriftsrätten över AP-fonderna. AP-fonderna skapar goda förutsättningar för en framgångsrik förvaltning genom att alltid ha pensionären och fondens avkastningsmål i fokus. AP3s avkastningsmål och åtagande gentemot pensionssystemet anges tydligt i AP-fondslagen (Lagen om allmänna pensionsfonder 2000:192).

Styrelsen

AP3s styrelse utses av regeringen och består av nio ledamöter. Två av ledamöterna utses efter förslag från organisationer som företräder arbetstagarintressen och två efter förslag av organisationer som företräder arbetsgivarintressen. Ordförande och vice ordförande utses bland de ledamöter som inte har föreslagits av arbetsmarknadens parter.

Styrelsen har ett fullt och odelat ansvar för verksamheten och svarar, inom de ramar som riksdagen har ställt upp, för AP3s organisation och för förvaltningen av fondens medel. I den mån styrelsens arbete inte regleras i AP-fondslagen regleras det i den arbetsordning som styrelsen årligen fastställer.

Regeringens utvärdering av fondernas förvaltning 2014

En årlig utvärdering av AP-fondernas arbete görs med ett års eftersläpning av regeringen.

I utvärderingen konstaterar regeringen att förvaltningen av buffertkapitalet har bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av inkomstpensionssystemet genom att AP-fonderna under perioden 2001-2014 genererat en avkastning på i genomsnitt 5,3 procent per år vilket mer än väl överstiger ökningen i inkomstindex (3,1 procent) som styr uppräkningen av skulden i systemet.

Regeringen konstaterade även att AP-fonderna de tre senaste åren presterat speciellt starka resultat när det gäller avkastning. Första till Fjärde AP-fondens strategiska allokeringar bedöms sammantaget ha bidragit till denna höga avkastning. Regeringen ansåg det även positivt att fonderna fortsätter att utveckla sina respektive förvaltningsmodeller i olika riktningar vilket har lett till en utökad diversifiering. Detta bedöms leda till en bättre riskspridning i förvaltningen av buffertkapitalet.