Gå direkt till sidans innehåll Gå direkt till navigering

Kostnaderna för att förvalta och administrera pensioner får allt större fokus eftersom de kan få stor betydelse för pensionsbehållningen. Kostnaderna skiljer sig mycket mellan olika pensionslösningar och jämförelser ger inte en rättvisande bild men kan ändå vara av värde.

Självklart är pensionsförvaltning och administration förenade med kostnader. Det kostar att ta in pensionssparande, förvalta pensionskapitalet och betala ut pension. Den största kostnaden är ofta förvaltningskostnaden. I det statliga inkomstpensionssystemet är förvaltningskostnadsandelen förhållandevis låg. Det beror på flera faktorer, dels utgör fondkapitalet bara 15 procent av de totala tillgångarna i systemet, dels är AP-fondernas förvaltning av fondkapitalet kostnadseffektiv. I genomsnitt kostar den 0,15 procent, då räknas interna (rörelsekostnaderna) och externa förvaltningskostnader. För den kostnaden förvaltar AP-fonderna väldiversifierade portföljer med många tillgångsslag, både noterade och onoterade.

Äpplen och päron men kostnaderna är låga.

Kostnader för både fonderna och Pensionsmyndigheten
De kostnader som direkt belastar pensionsbehållningen i det statliga inkomstpensionssystemet kallas administrationskostnader och är direkt kopplade till systemets hantering. Till dessa kostnader räknas AP-fondernas rörelsekostnader, Pensionsmyndighetens administration av pensionerna samt uppbörd som hanteras av myndigheter såsom Skatteverket m.fl.*. Kostnaderna för AP1, AP2, AP3, AP4 samt AP6 uppgick till 913 miljoner kronor och för försäkringsadministrationen till 704 miljoner kronor, dvs. totalt 1,6 miljarder kronor år 2015. Den kostnaden motsvarar i genomsnitt 0,03 procent av värdet på pensionsrätten och dras årligen från pensionsbehållningen.

Ett exempel
Ett förenklat sätt att räkna på konsekvenserna av kostnaderna för pensioner är att dra av avgifterna under den genomsnittliga tid en pensionsinbetalning ligger i systemet innan pensionen betalas ut och se hur många procent som försvinner till följd av kostnaderna**. Pensionsmyndigheten har beräknat att genomsnittstiden för den statliga inkomstpensionen är 21 år och för premiepensionen 33 år***. Den längre tiden beror på att avgifter tas även när pensionen börjat betalas ut i premiepensionssystemet.

Låga kostnader i inkomstpensionssystemet
Den statliga inkomstpensionen är den pensionslösning som har den absolut lägsta kostnadsandelen, 0,03 procent. Det totala kostnadsavdrag som görs under hela den antagna sparandeperioden fram till det att pensionen tas ut motsvarar knappt en procent, dvs. pensionssparare får behålla 99 procent av sin pension efter alla kostnader. Det beror på systemets konstruktion samt låga förvaltnings- och administrationskostnader. Kostnaden kan ställas mot en antagen premiepensionslösning som skulle kunna kosta 0,3 procent. En sådan pensionslösning minskar behållningen med nio procent, vilket allt annat lika, alltså blir 91 procent. Ju högre förvaltningskostnaden är desto viktigare blir avkastningen. Skulle pensionssparare köpa en pensionsförvaltning som tar ut en procent om året i avgifter hamnar behållningen på 72 procent. Kostnaderna tar alltså drygt en fjärdedel av pensionsbehållningen.

 

 

 

*) Alla administrationskostnader som är hänförliga till inkomstpensionen finansieras med Första till Fjärde AP-fondernas medel.
**) 1-(kostnaden)n där n=genomsnittstid.
***) Enligt Orange report 2015.