Skip to main content Skip to navigation

Debattartikel – införd på DN-debatt lördagen 25 november

Debattinlägg från ledande svenska fondförvaltare
 

Sparmiljarder och svenska bolag i fara!

Våra uppdragsgivare är nuvarande och framtida pensionärer, fondsparare och försäkringstagare som gett oss förtroendet att förvalta deras medel, bland annat 450 miljarder kronor i svenska aktier. Vår uppgift är att ge dem högsta möjliga avkastning på lång sikt. Nu har vi identifierat ett hot mot våra sparares tillgångar och hotet kommer från Justitiedepartementet som inte vill täppa igen ett kryphål i lagstiftningen.

Bakgrunden är att regelverket kring uppköp av noterade bolag mjukats upp de senaste åren. Det beror inte på ändrade regler utan snarare på att kreativa rådgivare och köpare hittat en lucka i lagen som gett dem möjligheter att kringgå den så kallade 90-procentsregeln vid uppköp. De har hänvisat till fusionsregler där det bara krävs två tredjedels majoritet för att få igenom en affär. Bara i år har uppköpare av till exempel Capio, Gambro, Semcon och Cybercom hänvisat till denna möjlighet.

Vi aktieägare kände oss trygga med att lagstiftaren skulle täppa igen detta kryphål. Alla viktiga remissinstanser har förordat det, men nu ligger plötsligt ett förslag som innebär att kryphålet i allt väsentligt finns kvar och i praktiken snarare utvidgas. Det som hittills varit ett starkt ifrågasatt kringgående blir en fullt legitim huvudprincip.

Det har många allvarliga konsekvenser för våra sparare och deras tillgångar i svenska aktier. Den viktigaste är naturligtvis att priset på svenska börsbolag i en budsituation går ner. Det är vår uppskattning att budpremien på idag cirka 30 procent kan sjunka betydligt. Det blir helt enkelt mycket billigare att köpa upp svenska börsbolag. Det får troligen långsiktigt den effekten att alla svenska noterade bolag helt enkelt blir mindre värda. Uppköpare av svenska börsbolag är på väg att få en oväntad rabatt av den svenska lagstiftaren!

Alla ägare av svenska aktier drabbas i förlängningen av att detta missbruk på marknaden riskerar att bli praxis. 90-procentsregeln är ett viktigt skydd för minoritetsaktieägaren och också en del av äganderättsskyddet som är fastslaget i både Europakonventionen och svensk grundlag.

Med liggande förslag följer också en rad andra konsekvenser. Aktieägare som vill överklaga betalningen för sina egna aktier måste komma till stämman och rösta emot fusionen, de som inte kommer går miste om ett eventuellt högre värde på aktien. Det är ett betydligt sämre skydd än dagens processer vid tvångsinlösen. I förslaget till lagrådsremiss motiveras denna försämring med att det skulle bli mycket svårt för uppköparna att använda fusionsverktyget om de efter ett avgörande av en skiljenämnd till alla aktieägare skulle tvingas betala ett i och för sig skäligt pris men ett pris som var mycket högre än uppköparen hade tänkt sig. Detta är ytterligare en rabatt från lagstiftaren till bolagsköpare; en rabatt som skall betalas av aktieägare som inte går på bolagsstämman och röstar mot fusionen.

Dessutom är det troligt att fusionsvägen prövas av alltfler. Det är rösterna och antalet aktier på stämman som räknas och där räcker kvalificerad majoritet, två tredjedelar av rösterna och kapitalet, för att få igenom en affär. I bolag där en stor del av ägandet ligger hos utländska ägare och småaktieägare som normalt inte röstar på stämman lär möjligheten att ta över ett bolag ligga betydligt under 67 procent.

Argumenten att fusioner skall vara enkla att genomföra är inte relevanta. Fusionsverktyget har, bortsett från det nu tilltagande missbruket, ytterst sällan använts. Endast fusioner med helägda dotterbolag har skett i större omfattning. Kontantfusioner var före missbruket i praktiken ett okänt fenomen. Det saknas ett skyddsvärt intresse att behålla kryphålet.

Det är angeläget att lagstiftaren, som en första åtgärd, nu drar i handbromsen och istället slår fast att 90-procentsregeln som gäller vid tvångsinlösen även ska gälla vid kontantfusioner.

Lars Öhrstedt, vice vd, AFA Försäkring
Eva Halvarsson, vd, Andra AP-fonden
Tomas Nicolin, vd, Alecta
Christer Elmehagen, vd, AMF Pension
Carina Lundberg, ägaransvarig, Folksam
William af Sandeberg, vd, Första AP-fonden
Thomas Halvorsen, vd, Fjärde AP-fonden
Mats Lagerqvist, vd, Robur
Caroline af Ugglas, aktiechef/ägaransvarig, Skandia Liv
Kerstin Hessius, vd, Tredje AP-fonden