Hessius kommentarer på ESO-rapporten
”If it ain’t broken – don’t fix it”
ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) presenterade 30/11-2009 rapporten ”Fyra dyra fonder? Om effektiv förvaltning och styrning av AP-fonderna”.
I samband med publiceringen deltog Kerstin Hessius i en paneldebatt. Kerstin Hessius kommenterade Malin Björkmos ESO- rapport och kom fram till en motsatt slutsats. Vinsten av att ha flera fonder har vida överstigit kostnaderna från att avstå från stordriftsföredelar. Hessius menar att konkurrensen har bidragit till att fondernas förvaltningskostnader ligger på en stabil och låg nivå och att systematiskt sämre förvaltningsresultat i en fond inte har tolererats. Det har dessutom varit lönsamt att sprida förvaltningsriskerna. Beslutet att starta flera fonder kan beräknas ha gett ett bidrag med i genomsnitt 2,2(*) miljarder kronor per år sedan 2001. Den intäkten kan ställas mot den kostnad om 0,33(*) miljarder kronor per år som nämns i Björkmos rapport. Slutsatsen är att det har varit till nytta för pensionssystemet att lägga kapitalet på flera fonder.
(*) Malin Björkmo har beräknat att över en 75-årsperiod skulle kostnadsbesparingarna uppgå till 150 miljarder kronor. Utifrån samma beräkningsgrund blir 2,2 miljarder drygt 1 000 miljarder kronor på 75 år.