Gå direkt till sidans innehåll Gå direkt till navigering

Vi behöver en plan för att få hjulen att rulla

Vi behöver en plan för att få hjulen att rulla

Idag befinner sig världen på randen till en extrem kris, vi har inte varit i en liknande situation i modern tid. Vi måste få stopp på den katastrof som vi är på god väg att skapa genom de åtgärder som vi vidtagit för att minska risken för en annan potentiell katastrof.

De smittskyddsåtgärder man vidtagit hittills är säkert väl motiverade utifrån att få kontroll över smittläget och utbilda allmänheten så att risken för överfulla sjukhus begränsas. Men konsekvenserna av den nedstängning som världen nu befinner sig i, är å andra sidan på väg att bli helt okontrollerbara.

Vi kan inte lösa den ekonomiska krisen vi är på väg in i med penningpolitik och finanspolitik. Vi måste få hjulen att börja rulla igen så fort som möjligt. Arbetslösheten stiger sekund för sekund. Får vi en hög arbetslöshet drabbas alla i hela samhället. Det är inte bara dom som blir av med jobbet utan också pensionärerna. En stigande arbetslöshet slår direkt mot pensionerna. Dessutom försvinner skatteunderlaget och vi måste börja skära i välfärden. Och det här handlar inte bara om Sverige utan hela världen. Jag tar ett citat ur en artikel i Wall Street Journal 19/3

”Rethinking the Coronavirus shutdown”   ”Yet the costs of this national shutdown are growing by the hour, and we don’t mean federal spending. We mean a tsunami of economic destruction that will cause tens of millions to lose their jobs as commerce and production simply cease. Many large companies can withstand a few weeks without revenue but that isn’t true of millions of small and mid-sized firms. “

Det är svåra frågor vi måste klara av att hantera för komma ur ”shutdown” så snabbt som möjligt. Det är viktigt att strukturera problemställningen för kunna genomföra det som måste genomföras.

Det första problemet är att den här krisen handlar om liv och död, här och nu, vi ser det dagligen. Vem vågar då prata om de ekonomiska konsekvenserna?

Det andra problemet är att ekonomiska konsekvenser tolkas som att man ställer liv mot pengar. Det är en djup misstolkning. Ekonomi handlar inte om något annat än samhället. Samhället är allas liv, alla vi människor som lever idag och även ska leva i framtiden.

Det tredje problemet är att vi sällan talar om döden och många grips av panik när man ser att dödligheten riskerar att öka. Så fungerar vi människor men det finns mycket klokskap som kan hjälpa oss att hantera paniken. ”Den som fruktar döden säger nej till livet”.

Det fjärde problemet är att risker som vi ser nu uppfattas som så mycket större än risker som vi ser i framtiden.

Lägger man samman de här fyra problemen så kan vi förstå att vi är inne i en mycket djup kris.

Vi befinner oss i ett läge där vi alla har stor oro för att vi får överfulla sjukhus vilken dag som helst och då finns det en uppenbar risk att också de som har god överlevnadschans kommer att avlida. Det vill vi förstås undvika till varje pris.

Vi befinner också i ett läge där världen närmast har stoppats för att begränsa den risken. Om världen står still länge till och framförallt om vi inte vet att den snart ska öppnas igen, riskerar konsekvenserna att bli extremt stora för massor med människor över hela världen. Miljontals liv kommer att slås i spillror och den välfärd vi har byggt upp under decennier kommer att raseras. Det vill vi förstås undvika till varje pris.

”Till varje pris” måste definieras för att vi ska kunna ta ställning. Det är ännu inte definierat men för varje dag som går blir det allt tydligare.

Låt oss därför formulera om frågan. Är det klokt att med drastiska åtgärder minska risken för att fler än nödvändigt avlider till priset av massarbetslöshet och en förlorad välfärd framöver?

Det är klart att det är en oerhört svår fråga att besvara för den väcker väldigt starka känslor.

Avvägningar görs jämt, de flesta är ganska självklara men den här avvägningen är väldigt komplicerad för det råder så mycket osäkerhet. Men det är inte svart eller vitt, det finns kunskap och avvägningen måste göras oavsett om vi vill eller inte.

Det är oerhört svårt att göra den riskavvägningen när det råder så mycket osäkerhet men en sak vet vi med hundra procents säkerhet, väntar vi för länge med att få hjulen att börja rulla igen då kommer vi att få enorma skador på välfärden och mänskliga lidanden.  

Nu är det viktigt att vi håller ihop och att alla hjälps åt att bidra till att ta oss igenom denna kris utan stora skador framöver. Vi måste snabbt komma ur stillaståendet genom att besluta om de åtgärder som har högst relevans för att begränsa risken för belastningen på sjukvården samtidigt som hjulen kan börja rulla igen.

Vi måste hjälpas åt att komma ur paniken och övergå till sans och balans. Sveriges beslutsfattare har i det här sammanhanget varit kloka och hållit sig till förhälsomyndighetens råd. Vi har inte släckt ner hela samhället som många andra länder har gjort. Vi har därför goda förutsättningar att ta nästa steg och göra en plan för en rimligt snabb återgång till det mer normala. Vi måste sträva efter att komma igång så fort som möjligt med den kunskap vi har om riskerna. Det är vårt gemensamma ansvar och alla i hela samhället måste vara beredda att hjälpa till. Vi är i en kris, en mycket allvarlig kris och då måste vi alla ta ansvar.

Nu måste vi ta vi nästa steg och hjälpas åt att ta oss ur detta dödläge.

 

Kerstin Hessius

VD Tredje AP-fonden