Hoppa till huvudinnehållet

Ett starkt pensionssystem

Ett starkt pensionssystem – för dig och för nästa generation. AP-fondernas uppdrag är att förvalta buffertkapitalet till största möjliga nytta för det statliga inkomstpensionssystemet. Genom god utveckling av fondkapitalet har AP-fonderna sedan starten 2001 bidragit till systemets långsiktiga stabilitet.

En äldre persons hand möter en bebishand

Buffertkapitalet utgör idag drygt 18 procent av pensionssystemets tillgångar och används när de årliga inbetalningarna till systemet understiger utbetalningarna. Systemets belastning blir hög i tider med stora pensionsavgångar och prognoser visar på betydande underskott fram till år 2040.

Det ställer krav på god långsiktig avkastning eftersom buffertkapitalet kommer att behövas under en lång tid framöver. Detta är AP-fondernas yttersta ansvar; att stärka upp och säkra pensionsutbetalningarna – för dig och för nästa generation.

Det svenska pensionssystemet – AP-fondernas roll

Pensionsspararen: Du som arbetar och betalar skatt. En automatisk avsättning om 18,5 procent i pensionsavgift görs årligen för alla som arbetar och deklarerar inkomst i Sverige. 16 procent går till inkomstpensionssystemet och 2,5 procent till premiepensionen.

Pensionären: Du som är pensionär. Inkomstpensionssystemet är ett fördelningssystem, vilket innebär att inbetalda pensionsavgifter används för att betala samma års pensioner till dig.

AP-fonderna: Första – Fjärde AP-fonderna är systemets buffertfonder. Om pensionsutbetalningarna överstiger pensionsinbetalningarna skapas ett underskott och pengar tas ut från denna buffert. AP-fondernas uppdrag är att långsiktigt skapa avkastning. Denna avkastning kommer till användning när det råder underskott i pensionssystemet.

Pensionssystemet: Det rådande systemet har fungerat mycket väl och som det var tänkt sedan 2001. Underskott sker i tider med stora pensionsavgångar, något vi haft sedan 2009, och prognoser visar på betydande underskott fram till år 2040. Läs mer om systemet på Pensionsmyndighetens hemsida.

Nyttan med AP-fondernas förvaltning: AP-fonderna ska förvalta och värdesäkra buffertkapitalet. Genom att skapa stabilitet och säkra pensionsutbetalningarna bidrar AP-fonderna till ett starkare pensionssystem.

människor som går på en gågata

Det nya pensionssystemet

Viktiga händelser år 2000-2022

2020: Beslutet om de nya placeringsreglerna kom den 20 mars. De innebär en ökad flexibilitet att allokera kapital till onoterade direktinvesteringar. Dessutom ges möjlighet att göra direktinvesteringar i onoterade bolag vid sidan av riskkapitalfonder.

2019: Placeringsreglerna ändras och den nya lagstiftningen innebär att hållbarhetskrav i förvaltningen framhålls. Dessutom stärks lagstiftningen som ger fonderna större möjligheter att placera i illikvida tillgångar.

2017: Regeringen utreder nya placeringsregler för AP-fonderna.

2016: Förslaget om förändringar av AP-fonderna läggs på is.

2014: Pensionsgruppen ingår en överenskommelse om reformering av AP-fondssystemet.

2013: AP-fondernas kapital överstiger 1 000 miljarder kronor. Fondstyrkan uppgår till 4,2 år och AP-fondernas kapital uppgår till 13 procent av pensionstillgångarna.

2010: Bromsen aktiveras och pensionerna sänks. Buffertfondsutredningen tillsätts.

2009: Pensionsutgifterna överstiger avgiftsintäkterna och AP-fonderna blir nettoutbetalare i pensionssystemet.

2008: Balanstalet hamnar under 1, vilket leder till sänkta pensioner 2010. Fondstyrkan uppgår till 3,2 år.

2001: AP-fonderna reformeras. Nuvarande AP-fonder bildas genom att 554 miljarder kronor överförs från de gamla AP-fonderna. Fonderna får dela lika på kapitalet och får samma uppdrag och placeringsregler. Fonderna får placera globalt och mer i aktier. Fonderna utgör 10% av pensionstillgångarna och fondstyrkan uppgår till 3,9 år.

2000: Lagen om det allmänna pensionssystemet antas av riksdagen

Historiska händelser 1913 – 1998

1998: Riksdagen beslutar om reformering av pensionssystemet. Successiv ändring från förmånsbestämt till avgiftsbestämt system. Dessutom införs en del eget sparande genom premiepensionssystemet.

1984: Pensionsberedning tillsätts för att utreda pensionsfrågan. Fem löntagarfonder införs inom AP-fondssystemet.

1974: En fjärde AP-fondsstyrelse inrättas som placerar i aktier.

1960: ATP-systemet införs, vilket är ett ”pay-as-you-go”-system. AP-fonderna tillkommer; tre fondstyrelser med gemensamt kansli som enbart får investera i räntebärande instrument.

1946: Allmänna pensionen utvidgas till att omfatta alla.

1913: Folkpension införs i Sverige.

Samtal om pensionssystemets utveckling

Skaparna av dagens pensionssystem, Bo Könberg och Anna Hedborg, samtalade med AP3s vd Kerstin Hessius om pensionssystemet. DNs samhällspolitiska krönikör Johan Schück skrev en artikel om samtalet för AP3s årsredovisning 2014.

Bo Könberg och Anna Hedborg, samtalar med AP3s vd Kerstin Hessius om pensionssystemet. Bo Könberg and Anna Hedborg, in a conversation with AP3 CEO Kerstin Hessius about the pension system

Läs mer

Medarbetare på AP3 som jobbar vid en skärm

Kostnadseffektiv förvaltning

AP3 har fokus på att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt och följer därför noga upp sina kostnader på flera olika sätt.
Entredörr AP3s lokaler Stockholm

Vårt uppdrag

Tredje AP-fonden (AP3) är en investerare med uppdrag att – för dagens och morgondagens pensionärer – bidra till en stabil utveckling för det statliga inkomstpensionssystemet.
Ett mötesrum bakom en glasvägg

Styrelse

AP3s styrelse utses av regeringen och består av nio ledamöter. vå av ledamöterna utses efter förslag från organisationer som företräder arbetstagarintressen och två efter förslag av organisationer som företräder arbetsgivarintressen.